Sammanfattning

Många getagare är intresserade av ekologisk odling och därmed av KRAV-märkta produkter. För att godkännas av KRAV ska djurens foderstat bestå till minst hälften av grovfoder. Fodret ska till minst 90% vara alternativodlat.

En studie har gjorts dar en foderstat anpassad till KRAV:s regler har jamforts med en getfoderstat med relativt hoga kraftfodermangder. Givan var ca 1 kg kraftfoder per dag i KRAV-grupperna och 2 kg för de övriga.

Som grovfoder har vi jamfört hö och ensilage. Höets näringsvarde var i genomsnitt 10,1 MJ, 82 g smb rp och 71 g AAT per kg ts. Ensilaget innehöll 11,3 MJ, 89 g smb rp och 72 g AAT. I undersökningen ingick 50 getter av svensk lantras. Studien pågick från två veckor före killning till ca sexton veckor efter. Foderkonsumtionen registrerades dagligen och mjölkproduktionen två dagar per vecka.

Grupperna med hög kraftfodergiva hade högre totalt näringsintag än de med KRAV-anpassad foderstat. De producerade också mer mjölk samt hade en något större viktökning. Även effektiviteten mätt som producerad mjölk per kilo kroppsvikt var högst i de kraftfoderintensiva grupperna.

Jämförelsen mellan hö och ensilage visar på en högre foderkonsumtion och mjölkproduktion hos de getter som fick ensilage. Rundbalsensilaget var av god kvalitet och foderanalyserna visade inte på någon förekomst av listeria-bakterier.

Det ekonomiska resultatet var bäst för de grupper som fick hög kraftfodergiva. För att en anpassning till KRAV ska vara ekonomiskt intressant krävs att man då kan ta ut ett betydligt högre ostpris, vilket kan vara svårt i dagslaget. 

Läs hela publikationen från SLU