Svenska
Getavelsförbundet

- För bevarandet av den svenska mjölkgeten

Lantrasget "mjölkgeten"

Den nordiska lantrasgeten har sitt ursprung i Asien, och finns i sin renaste bevarade form, på Island. Den Svenska är densamma som den Norska rasen, då avelsdjur under tider flyttats över gränsen 1000-tals ggr genom åren.
Färg och utseende varierar kraftigt hos de svenska lantrasgetterna likst sitt ursprung, från helt vita till helt svarta. Alla färger, horn och hårtyper är representerade. De flesta getter har horn men även kulliga kan förekomma. Hålls geten isolerad på avlägsna platser med inavel till följd, tenderar individerna mycket snabbt, bara på ett årtionde att likna varandra allt mer, lokala raser har därför lätt uppstått i områden som av olika anledningar varit isolerade.
Under första halvan av 1900-talet så har importer av avelsdjur skett från Schweiz bl, Då framför allt av Saanen.
Lantrasgetens främsta användning är mjölkproduktion, en naturlig följd av detta är att geten idag med modern utfodring utvecklats till en betydligt större variant under modern tid. När djuret fått all den mat som behövs för att växa maximalt så är levandevikten ca 75kg i snitt. Djur på 90- 100 kg finns allt i mellan åt. Dålig utfodring ger de omvända.
Svenska lantrasgeten är blad den mest högavkastande i värden. På högavkastande gårdar med god utfodring, kring 1000kg – 1400L / år, enstaka djur över 2000L. Rikssnitt ca 500-700kg

Historia

På 1920 fanns de över 50 000 lantrasgetter i Sverige ett antal som 2002 minskat till cirka 3 000. 45 djurägare med totalt 2 600 lantrasgetter sökte 2013 miljöersättning för bevarande av hotade husdjursraser. Under 70 och 80-talet och framåt ökade intresset för de gamla kulturella jordbruk och mat-traditionerna bland vissa grupper, till följd att geten fick en ny chans. Genom att med sin värdefulla mjölk inbringa utkomst till dess ägare, har geten av ekonomiska skäl lyckats undkomma utrotning.
Den Norska populationen som alltid varit betydligt större i antal, har utnyttjats under 70-90 talet, av de ”moderna getbönderna” för att undvika inavel. Ett under många år allt överskuggande inavelshot, med bl, risk för dignation. Dagens alla djur har i stort gemensamma gener från 8 blodslinger importerade av Svenska getavelsförbundet och Z-läns semin och bockavelsförening..
Den svenska lantrasgeten används i dag huvudsakligen för produktion av mjölk för tillverkning av ost och andra produkter. Produktionen är ofta småskalig, men större besättningar med hög produktion förekommer, och det är oftast djurägaren själv som sköter förädlingen som alltid är hantverksmässig, till detta kommer även marknadsföring. Produkterna sälg ofta på gården och på marknader. Lite större företag även till butiker och restauranger runt landet.

Get och killingkött har av tradition inte haft någon nämnvärd betydelse i Sverige, trotts att köttet är fintrådigt och välsmakande. Enskilda getägare har under 2000-talet fött upp djur för slakt, inte minst invandringen från sydliga länder där getkött är mycket uppskattat, har ökat intresset.
Get och Killingskin har allt mer blivit ytterligare ett sätt att höja ekonomin i getnäringen.
Hantverkare runt landet som intresserar sig för design, av kläder, möbler och konst, söker olika delar av geten som är intressanta.
Nyheter och artiklar
  • Anslut dig till 4D4F

    Anslut dig till 4D4F

    Gun Bernes SLU tipsar om att ansluta sig till 4D4F som har en särskild grupp för getproducenter, gällande sensorer o annan teknik som kan vara till hjälp i produktionen. [Läs mer...]

    • Publicerad 2018-09-19
    • Av Marcus Junström

  • Ny bok om getter

    Ny bok om getter

    Geten i Sverige. Kulturhistoriska och samtida perspektiv [Läs mer...]

    • Publicerad 2017-03-23
    • Av Marcus Junström

  • Årsmöte och Utbildningsdag 2017

    Årsmöte och Utbildningsdag 2017

    Inbjudan till Getavelsförbundets årsmöte tisdagen den 31-Januari. Plats: SLU i UPPSALA se program över dagens aktiviteter. [Läs mer...]

    • Publicerad 2016-12-01
    • Av Marcus Junström

  • Gratis Maedi-Visna/CAE-kontroll

    Gratis Maedi-Visna/CAE-kontroll

    Passa på att låta provta era får och getter för Maedi-Visna/CAE före 31 december. [Läs mer...]

    • Publicerad 2016-11-01
    • Av Marcus Junström